Jag susade i alla världens fart till Ica för att köpa min lunch. På vägen träffade jag en bekant. Jag frågade hur det var med henne, jag räknade nog inte med att jag skulle få ett så ärligt och hjärtligt svar. Hon hade det rent utsagt för jävligt! När jag gick ifrån henne skämdes jag. Om man inte är beredd på att höra sanningen och ta tiden för att lyssna, varför frågar man då - Hur é de? För visst är det en fras man slänger ur sig utan att tänka till.? Alla inte är kanske är lika ytliga som jag som bara säger - Det är bara bra.