Vems ”skyldighet” är det att stanna hemma med barnen?

Hej, lite sen ankomst för min del men jag var på jobbet i ottan (Ja SJU är tidigt för mig) för att sen komma hem och avlösa mannen till lunch så att han kunde åka till sitt jobb ett par timmar. Vi brukar försöka lösa det så, den som har möjlighet är hemma och vabbar. Och om ingen av oss kan så är det bara att bita ihop och fixa det.

Hur gör ni hemma hos er? Som arbetsgivare vet jag hur svårt det är med frånvarande personal, speciellt inom vår bransch personlig assistans där det faktiskt finns en person som kanske inte kommer upp ur sin säng om personalen inte kommer. Det är kanske lite lättare om man jobbar med maskiner i en produktion?

Då kommer vi till nästa grej, jag har vid ett par tillfällen både privat och i mitt jobb hört att den andre partnern inte kan stanna hemma och vabba för att hen tjänar mer pengar och inte kan vabba av den anledningen. Eller att barnen får vara sjuka på förskolan och skolan istället för att vara hemma för att ekonomin inte tillåter att man är borta från sitt jobb.

Men asså.. hörrö, det där blir så himla fel enligt mig. Varför är ett välbetalt jobb mer viktigt än ett annat kanske mindre betalt jobb? Det är inte klokt att det ska vara ersättningen som ska avgöra om vi föräldrar ska kunna vara hemma med våra barn eller ej. Det är kanske jag som är alldeles för lojal mot min arbetsgivare när jag tänker mer på att det ska fungera på jobbet än i min plånbok.

Jag ser det som kvalitetstid att få vara hemma och få ta hand om mitt sjuka barn.
Det om något är väl guld värt, mer än pengarna? 

Jo jag vet, det finns dom som vabbar i tid och otid men det är inte det jag skriver om nu. Det jag vill få fram är att alla ska ha råd att vara hemma med sina barn när dom är sjuka. Det ska inte handla om en ersättningsfråga utan barnets behov av båda föräldrarna, men även med tanke på vad som är bäst för sitt jobb. Ingen mår bra av det dåliga samvetet att man alltid är hemma och vabbar. Men barnen mår bäst med mamma och/eller pappa när dom är sjuka.

 

image

På den lilla stunden har vi hunnit rita Bratz

image

Och fixat nagelkonst =)

  1. Min åsikt är att om den som tjänar mest verkligen inte kan vabba, då har man för höga utgifter. I vår familj är det jag som tjänar mest, jag tjänar 10000 kr mer i månaden än min sambo, men det är ändå jag som vabbar mest. Det blir oftast tufft för mig på jobbet om jag har vabbat mycket, men jag har kontorsjobb och möjligt att jobba ikapp även om det blir tufft i två veckor. Dessutom kan jag jobba hemma om det behövs. Min sambo däremot jobbar på banan i bilproduktion, fattas det personal på en station så kan banan inte rulla. Alltså blir det problem. Men en annan sak som jag har tänkt på. Jag tycker att arbetsgivare ska se till att dom har täckning om en förälder tvingas vabba av olika anledningar. Jag vill kunna prioritera min son. Min sambo har inte riktigt samma uppfattning vad det gäller sjukdomar som jag har, i Brasilien går man nämligen sällan till läkare, man går till Apoteket och köper ut receptbelagda mediciner utan recept och så självmedicinerar man. Det gör att min sambo inte tycker det är så viktigt att gå till läkarn och tar inte alltid sjukdomstillstånd på allvar. Han är en underbar pappa på många sätt men vi ser väldigt olika på det där med sjukdomar. Det har varit många nätter som sonen bara har verkar vara med mig och jag har vaggat honom i min famn och sen jobbar sambon på dagen, det känns inte heller rätt att jag inte ska kunna vabba även om mitt jobb blir lidande. Jag lider ju om jag inte har fått sova! Vad jag menar är att det finns massa orsaker till varför det kanske inte är bäst att dela på vabb alla gånger men ekonomi borde inte vara en av anledningarna. Intressant att du tog upp det här!!

Kommentera inlägget

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Information om hur vi använder dina personuppgifter och om dina rättigheter finns på vår hemsida

LOADING..