Skäms som mamma

Åh det börjar närma sig med alla vinnare!! JAG LÄNGTAR!! Jag berättar alla de sista på en gång. Sen får jag ta farväl av er som följt mig under december månad enbart för tävlingarnas skull, några kanske vill stanna kvar? Jag kan också tänka mig att några följeslagare jublar när allt blir som det brukar igen =)

Jo, jag skäms skitmycket över en grej. Mira har fortfarande stödhjulen på cykeln. Vi har inte fått till det där med cykelträning och hon har inte varit intresserad heller. Jag tycker synd om henne. Hon vill hellre promenera till skolan och jag förstår vad det handlar om… Idag var vi ute en träningsrunda och då sa hon till mig
– Mamma visst är det okej att ha stöden tills man blir åtta?
Jag svarade att det var okej tills man är 100 år och att det viktigaste är att man känner sig trygg när man cyklar.
– Men då så mamma, då kan jag ha mina på om jag inte kan lära mig….

Lilla kärlek…. Det gör ont i hjärtat att vi inte tagit tag i det där. Gabriel cyklade utan stöd när han var fyra år, Cornelia när hon var sex. Nu får vi helt enkelt skärpa oss, men vi är lite så att det kommer när det kommer… Det är kanske inte så bra? 

Äta kakor kan hon i alla fall =)

  1. Mina föräldrar var av samma åsikt: det kommer när det kommer. Visst det är bra på så sätt att man stressas inte att göra saker man inte är redo för MEN det jag kände var att jag faktiskt inte blev lärd något av den anledningen. Jag fick ta reda på allt på annat håll, av syskon, jämnåriga barn eller andra vuxna. En förälders uppgift är att lära sin avkomma att leva i samhället de befinner sig i. Det kommer inte utan träning och vägledning. Vissa barn är mer motoriskt lagda andra verbalt och de tredje någonstans mittemellan. Självklart måste man lägga utvecklingen efter barnets intresse och personlighet, men det finns en anledning till att fågelmamman puttar ut barnet ur boet. Hon överger inte fågelungen utan vill bara att den tar nästa steg i utvecklingen. Det jag vill säga är att puffa på, så ska du se att det kommer när hon har lärt sig, men hon behöver er vägledning.

    1. Tack, kloka ord!!!! Ja såklart kommer det när det kommer, men jag inser ju att det ligger lite på oss föräldrar också att uppmuntra Mira till att vilja och våga. TACK <3 Kramen

  2. God fortsättning på er <3 Det är absolut ingen brådska med att ta bort stödhjulen, jag kommer ihåg att jag hade det tills jag var 8-9 år, hade jättesvårt med balansen. Min äldsta dotter som nu är 26 hon lärde sig cykla utan stöd vid 8 år så ingen brådska. Det kommer när det kommer. Stor snöig kram på er alla från Uppland.

  3. Gillar att följa dig även om jag inte är så duktig att lämna kommentarer längre, hur ska man hinna med tre småbarn? 😉 Jag hinner inte med min egen blogg längre men läser fortfarande ett fåtal när jag får någon minut över! 🙂

  4. Låter precis som vår dotter. Hon vill knappt cykla och vi får absolut inte ta av stödhjulen. Men vi tänker också att det kommer när det kommer. Hon fyllde 6 år i september. Jag gillat inte heller att cykla men längtar till barnen börjar cykla så vi kan gå lite längre och snabbare promenader

  5. Inte behöver du skämmas för det, allt sånt är ju så olika,
    det kommer när det kommer.
    Hon är ju framåt och duktig på så mycket annat istället.
    Hälsningar Skåneland.

  6. Kanske ni känner någon som har en 12″ springcykel som hon kan låna ett tag. Dottern hade en sån och använder den fortfarande (inköpt på Biltema). Jag trodde aldrig att hon skulle lära sig trampa men till slut kom det.
    Men Mira kanske kan öva på balansen och att ”springa igång” farten så känns det inte lika läskigt sedan. Trampa kan hon ju redan. 🙂

  7. Kära nån, Fnulan och Mira!
    Inte är det någon fara att inte cykla utan stödhjul när man är sex år! Min man och jag är farföräldrar till tre barn, en flicka och två killar. Vi bor i villa utanför Stockholm och barnen bor i innerstan. Visserligen med sommarställe i skärgården. Men det är ute hos oss som det blivit rejäl cykelträning. Flickan kom igång direkt och bara kunde det här. Men – killarna! Det var en pärs. Några stödhjul hade vi inte. Alla – utom farmor – tyckte det var bättre med något handtag, en stång, bakom pakethållaren. Det blev att hålla i där bak, springa i takt med cykeln. Och upprepa mantrat ”sluta inte trampa, sluta inte styra”. De här brorsorna var helt enkelt måttligt intresserade. Slutade jobba rätt vad det var, tittade på utsikten i stället. Dom var nog uppåt sju – åtta år innan dom riktigt kunde. Nu pilar dom omkring på sina cyklar, är snabba och väldig uthålliga.
    Man ska nog inte oroa sig för mycket. Har jag lärt mig. Den hårda vägen. Det här kommer att lösa sig. Och Fnulan – jag tror du är en väldigt bra mamma.
    Moi

    1. ÅH tack!!!! Vad fint av dig att berätta och skriva så <3 Nej vi är inte de oroliga föräldrarna, men man vill ju inte att hon ska må dåligt över att hon inte kan. Det verkar dock inte som om att hon gör det, tack gode gud!!!
      Pussen!!

  8. Min ena brorsdotter lärde sig cykla utan stödhjul i somras och hon é 8år.
    Ena brorsonen é 6 år och har fortfarande stödhjul på och absolut inget intresse att börja cykla utan.
    Så det kommer när det kommer. Det viktigaste é att det ska vara kul och cykla, med eller utan stödhjul, bara glädjen får finnas kvar och det inte blir tvång över det. Så Glöm inte glädjen

  9. Äsch. Inget att skämmas över. En tanke jag får är att ni kanske ska prova att ta bort stödhjulen och se vad som händer. Mira kanske redan kan cykla utan att hon är medveten om det. Och annars tror jag det går snabbt iaf. 🙂

    En annan sak… Vet inte om jag har missat nån liten knapp eller inställning, men jag saknar mobilanpassning av bloggen. Det är grymt frustrerande att svara från min mobil. 🙂

    1. Ja du, den funktionen lääääääääääääängtar vi efter och den kommer med en uppdatering (I hope!!!). Jag ska faktiskt testa =) KRAM

  10. För Wilma lossnade det när hon fick en större cykel än 12″ och då större däck och bättre balans på cykeln! Och sedan har hon kört sparkcykel länge och då jobbat upp en grym balans där också!

  11. Läser men aldrig kommenterat. Min dotter är 8 år, har inte haft nått större intresse av att lära sig cykla. När hon väl bestämde sig i somras att det här är kul så tog det ett par timmar efter att vi tog bort stödhjulen. Så ta det lugnt, det kommer. Springcykel är bra.

  12. Det är absolut ingen fara, utan jag tror det kommer när det kommer, så jag tror inte det är någon brådska alls. Min dotter lärde sig faktiskt att cykla i somras utan stödhjul. Hon var då 7 år och skulle fylla 8, så hon var väl ungefär i Miras ålder.

    Fast jag vet själv hur det är att vara stressad och känna dåligt samvete över att andra barn kanske är före än ens egna. Men jag tror det är viktigt att komma ihåg att så länge man gör sitt bästa så är det okej. Själv brukar jag försöka påminna mig om det ofta, och även de faktum över att jag faktiskt är ensam till 100%. Det är nämligen något som spelar så roll i vår vardag, då jag inte riktigt kan ge lika mycket uppmärksamhet och tid som två personer som delar föräldraskap kanske kan.

    Kram Sanna

  13. Vi har inte haft stödhjul alls – utan vi har plockat tramporna på cyklarna tills de hittat balansen. Många barn kan cykla utan stödhjulen när man tar bort dem. Så det enklaste är att bara plocka bort dem så kommer resten på köpet skulle jag tro!

  14. Vår dotter fattade inte hur man cyklade med stödhjul, tre turer ned för en lätt sluttande backe på en lånad sparkcyklar så trillade polletten ned och stödhjulen togs bort. (Nedför men lagom fort så hon inte blev rädd men lyfte benen, kände balansen och sista gången fick hon prova att svänga med).
    När sedan lillebror var redo rent gjorde vi samma sak, vi lånade en sparkcykel några dagar och sedan var det klart.

    Alla barn är olika likväl som vi föräldrar! Lycka till med ripsbaden

  15. Det är väl ingen brådska! 🙂 Men för att hjälpa henne lite på traven hade jag nog investerat i en springcykel! Lycka till Mira!

  16. Åh, det påminner mig om när min, nu vuxna, dotter ”äntligen” lärde sig cykla som 7-åring! ”Mamma, jag är NORMAL!!!” skrek hon så det hördes över hela kvarteret! Åh, det sved i hjärtat att höra hennes självbild! All kärlek och uppmuntrande värme till Din fina dotter! Hon lär sig när hon är mogen för det!

  17. Springcykel is the shit! Testa det ett par veckor så har hon fått kläm på balansen o cyklar hur lätt som helst! Lycka till!

Kommentera inlägget

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

LOADING..