Bättre mamma till Mira?

Jag har ofta funderingar kring mitt liv som mamma till mina barn. Det har varit ganska speciellt för min del att ha barn i spridda åldrar, jag har varit ”småbarns-mamma” länge. Cornelia 21, Gabriel 17 och Mira 6. Samtidigt som jag sminkade Cornelia kom Mira med en bajsblöja och Gabriel skrek i målbrottsröst att det stank.  Det är verkligen spridda skurar och jag har inte varit samma mamma till någon av det tre. Dels på grund utav att det finns två olika pappor med i bilden men även med min egen trygghet och syn på livet samt orken om jag ska vara ärlig.

Jag känner mig som en bättre mamma till Mira..

Jag kan tycka synd om de andra barnen att dom inte fick den Mamma Malin som Mira får. MEN, ja jag är deras mamma precis lika mycket som hennes, men med helt andra förutsättningar och en helt annan parrelation.

Vad vill jag ha sagt med detta? Jag vet inte.. men mina barn har trots olika uppväxt blivit otroligt fina. Jag har FANTASTISKA ungar! Ödmjuka, empatiska,  respektfulla, hjälpsamma mot sina medmänniskor, det gör mig så varm i hjärtat. Förutsättningarna i mammarollen förändras med ålder och relationer, Som 40-åring känner jag att jag har hittat den perfekta balansen. Jag är fortfarande samma tjatmamma med pms utbrott emellanåt, men tryggheten och kärleken till barnen växer varje dag och blir större och större. Även om man inte tror att det är möjligt så är det det…

Det är  dock en sorg att jag fick Mira så sent i livet. Jag kommer inte att få uppleva henne lika länge som dom andra två.  Hon kommer inte att få ha sin mamma lika länge som sina syskon. Och det gör ont… så ont..

Mina barn är min luft <3  och det känns för jävligt att jag en dag inte ska andas mer….

Bloglovin

  1. Wow, jag känner inte dig, du känner inte mig men herregud vad jag känner igen mig. Tycker du är extremt modig som skriver om dig själv så öppenhjärtigt och ärligt. Har själv upplevt exakt samma med barn i så olika åldrar och olika pappor. De är kanske de som är charmen och meningen. Fortsätt skriv. De berör mångt fler än du tror. Ringar på vattnet. Karma liksom.

    1. Åh tack Sanna!!!! Jag satt och bölade när jag klickade på publicera knappen… Gör så ont inombords! Då är det så skönt med er kärlek <3 TACK!!!! Kramen

  2. Hej så bra skrivet, men var inte så hård mot dig själv, man måsta våga tro på att man faktiskt gör sitt bästa hela tiden, även om det inkluderar div småutbrott, man är ju inte mer än människa och i måttliga mängder tror jag inte barnen mår dåligt av det, sånt är livet helt enkelt! Dina barn ska vara glada ha just dig till sin mamma! KRAM!!

  3. Så fint och vackert skrivet till dina barn. Jag tror säkert att du varit en lika bra mamma för alla dina barn. Man älskar ju alla sina barn lika mycket även att de är olika individer och har olika personligheter. Även fast jag trodde det skulle vara omöjligt att känna lika starkt för flera barn.

    Du kommer alltid vara dina barns bästa mamma.

    Kram på dig/Kamilla

  4. Hej Fnulan !

    Brukar inte kommentera, men kunde inte låta bli idag !
    Det som kommer från hjärtat är så starkt så då tänker man inte på hur det skrivs utan vill bara ” skriva ut det”
    Väldigt starkt och otroligt vackert skrivet !
    Tycker du är en fantastisk skribent , rak ärlig o inga krusiduller ?
    Vet inte vad jag vill framför, mer än att här har du en läsare som gillar dig o dina tankar o ord skarpt ! Ha en fortsatt go kväll !

    Kram Bell

  5. Jag förstår hur du tänker, trots att jag inte har barn i så spridda åldrar.
    Själv skulle jag så gärna vilja ha en till liten knodd nu när våra två är lite större, 7 och 10 år. Jag önskar att jag kunde få bli mamma igen nu när jag har med mig en massa ”klokskap” kring föräldraskapet, och livet……
    Jag skulle inte vara lika hysteriskt kring allt. Jag är så mycket tryggare nu och det skulle garanterat göra mig till en bättre mamma.
    MEN jag tror att man är sina barns bästa föräldrar, oavsett när man får dem 😉

    Kram och tack för en underhållande blogg.

    /Lisa

    1. TACK Lisa!!! Och vad roligt att du skriver om dina tankar. Ja det är jättekul att få barn på äldre dar, men det är också jobbigare!

      Kramen

  6. Det som gör att jag fastnar för vissa bloggare/skor är när lyckas träffa mitt i prick, likt du gjorde precis med detta inlägget. Det är som om det vore jag själv som skrev det, helt otroligt. Tack så mycket för ditt otroliga inlägg, men tänk på att inte vara allt för hård mot dig själv. Kram!

    1. Men vilken komplimang!! Stort TACK!!!! Jag ska vara rädd om mig själv, jag lovar <3 Återigen TACK! Jag är gärna dina skor!

  7. Åhh så sant! Jag känner igen mig precis! Har ju en dotter på 15, en son på 14 o minstingen på 5,5år. Och jag har definitivt varit (o är?) en helt annan mamma till minstingen än till de två stora! Förhoppningsvis till det bättre 😉 O visst är det en sorg att man inte var bättre än man var med dem men precis som dina har mina stora blivit två underbara tonåringar som jag är otroligt stolt över o älskar så det värker!
    Tack för dina kloka träffande ord!

    1. Och tack för din kommentar <3 Ja på något sätt intalar jag mig att jag är bättre nu. Men lika mycket kärlek <3

  8. Hittade ditt inlägg idag! Så spännade! Sen tänker jag utan att vara mamma själv att man blir olika mamma för barnen är också olika. Även dina två äldsta för man lär ständigt. Men verkligen spännande inlägg!

    1. Tack Nana!! Ja så är det absolut! Vilken tur att barnen är olika också <3 Hoppas du får en god natt Kram

Kommentera inlägget

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Information om hur vi använder dina personuppgifter och om dina rättigheter finns på vår hemsida

LOADING..