Denna helgen är en svart helg för hela vår by, den by vi alla trodde att vi var trygga i. Ett slagsmål som fick så hemsk utgång att en ung kille förlorade livet. En blivande man med livet framför sig med familj, vänner och bekanta i massor. Jag kände honom inte, men jag känner många av de sörjande. Mina barn är berörda på många olika sätt. Det finns ingen tröst för de som drabbats, men i kväll kommer byn att samlas för en gemensam ceremoni med ljus och blomsterhav. Det känns som att jag vill gå dit och visa mitt stöd. Kyrkan öppnar upp dörrarna efter ceremonin, det är viktigt, alla dörrar ska stå öppna för de som behöver. Jag små gråter inombords och kan inte släppa tanken på det som hänt. Livet stannade upp. Alla tankar på ens egna nära, tänk om.. tänk om.... Jag håller hårt i mina barn idag. Tänk vad några sparkar och slag kan göra.. släcka ett människoliv... Levande