Jag kunde inte se flygvärdinnan i ögonen

Hej mina skönheter! Sovit gott i natt? Jag har frusit som ett litet nyfött barn… eller nått.

Jag måste berätta hur vi avslutade semestern, ni vet ju vem ni har att göra med, en styck Fnula och en Mira. En oslagbar kombo..

Första veckan kastade jag Mira på scenen mitt under Bamsestars uppvisningen, jag trodde det var disco eller något dom övat på Bamseklubben typ. Det var sista kvällen och Mira skulle vara med på Bamsestars och då fick jag veta att det var ett väldigt inövat nummer under en timme, jisses vad jag skämdes. Nu förstår jag varför personalen tittade konstigt på mig. Och inte nog med det, Mira puttade bort alla barn som ställde sig framför henne på scenen…

På flygresan hem skrek Mira som en tok och grät krokodiltårar;
– Jaaaaaaaaaag är huuungrig! Jag dööööööör!
Då fick jag veta av flygpersonalen att det skulle dröja 1,5 timme minst innan maten kom. Dom erbjöd oss chips. Ja, jag himlade med ögonen (FÖRLÅT) och tackade nej och kramade om mitt stackars svältande barn.
Sen kom den snälla flygvärdinnan med mat till Mira långt innan alla andra skulle få. Då vägrade ungen äta. Och inte nog med det, hennes mamma råkade smälla till den där överfulla brickan. Jodå, Spaghetti bolognese över hela väggen framför oss (vi satt längst fram) och våra fötter fick sig ett litet bad. Jag satt på knä med de små våtservetterna man får till maten. Vi alla tre stank en dålig citronlukt när vi lämnade planet.

Duktig Fnula… och duktig avkomma

image

Hon var väldigt duktig trots att hon inte tränat inför första gången.

image

Jag frågade Mira vad som var bäst med svaret, det kom snabbt ett svar
– Att vara vid havet mamma

image


LOADING..