Brev från polisen

Igår kom det ju ett intressant brev till Gabriel i brevlådan. Det var ett brev från farbror polisen. Min reaktion? Vad tror du? Ja exakt så… Jag ville först och främst slita upp detta hemska kuvert, bryta ihop för att jag insåg att sonen visst inte är så laglydig som jag trott. Jag ville riva av allt mitt hår medan jag skrek ut all min frustration. Ringa tv och be att få vara med i programmet ”Förlåt mig” (för att ha inte insett vem du är Gabriel) eller Breaking news. Men, sist av allt åka och hämta pojkvaskern i skolan och skämma ut honom inför allt och alla….

Vad fasan hade ungen gjort? Han har kanske varit lite deppig och jag inte märkt det. Jo, men lite kanske… Hade det berott på att han inte har vågat berätta för oss?

Jag gick inte riktigt all in fast jag var nära…. Jag tog första steget… Och skickade ett meddelande på messenger med frågan om han hade något att berätta med ett foto på polisbrevet. Jag satt klistrad med telefonen i handen men fick inget svar. Då stärktes mina misstankar ännu mer. Till slut såg jag att den förgrämmade ungen skrev….. Nu så.. NU SÅ…. Nu gäller det, arvslös eller ej….

Svaret jag fick var: – HAHAHAHAHAHAHAHA
Du kan tro att det gjorde mig ännu argare. Va f*n alltså? På riktigt, skratta åt sitt brott. Vad farao är det med honom…. Inte mitt barn….. Helt klart en Alien som tagit över hans kropp. Sen kom nästa svar:
Haha men mamma, det är ju min polisanmälan!
– POLISANMÄLAN??
– Jaaaaa lugna dig…. jag polisanmälde ju att min plånbok blev stulen…

Ridån gick ner och jag tänkte inombords ”Slutet gott allting gott”

Kommentera inlägget

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

LOADING..