En viktig påminnelse, jag brukar lägga ut denna text varje år.
Idag såg jag att en ettåring drunknat hemma i en jacuzzi…

Nu kommer sommarens härliga badtid. Vi föräldrar sitter vid strandkanten och dricker vårt kaffe eller goda semesterdrink och njuter av att livet är fullständigt och underbart. Barnens glada rop och skratt gör att det värmer om hjärtat så där extra mycket. Det vi glömmer är att det jäkligt snabbt kan bli kallt och vi hamnar i helvetet istället för paradiset.

Det tar dig 20 sekunder att förlora ditt barn till vattnet. 20 SEKUNDER. Det är ungefär så lång tid som det tar för dig att rota i din picknickkorg efter gofikat som ska packas upp, ta fram din kaffekopp och hälla upp det goda kaffet eller att försvinna in i din bok och bara läsa en endaste sida.

När jag och familjen var på Böda Sand för fem år sedan så fick vi uppleva en mammas frustration och dödsskrik när hon insåg att barnet var borta. Det är det värsta skrik jag någonsin har hört och något jag aldrig glömmer. Hennes barn kom till sin rätt, men sekunderna var långa och alla vi som var där var fullständigt förstelnade av chock.

Det är en myt att alla viftar med armarna när dom drunknar. Barn orkar oftast inte det eftersom deras kropp fokuserar till 100 % på att andas. 

Därför vägrar jag lämna barn i poolen hemma hos oss. Jag vill inte uppleva smärtan av att förlora ett barn. Mira kan simma, men kan kanske inte det alltid. Det är ett ögonblick, det är 20 sekunder. Sekunder som kan förgöra mig som mamma. Kanske av en sådan anledning att jag ”bara skulle hämta kaffe”…… Simskola och Hjärt och Lung räddning är en billig livsförsäkring <3

image

 

  1. Så bra att du tar upp det här ämnet. Det är så hemskt att läsa kommentarerna. Blir så ledsen!

    1. fnulan skriver:

      Ja så himla fruktansvärt, så ont det gör överallt…. Stor Kram

  2. Så bra att du skriver om detta viktiga ämne, kära Malin! Så viktigt att påminna varandra och ge varandra råd.

    Jag förstår att ni njuter för fullt av den lilla nya familjemedlemmen. <3

    Ha det fint och hälsa alla! Kram Anneli

    1. fnulan skriver:

      Ja alla behöver påminnas även vi med barn som kan simma!
      Du kan tro att vi myser!!!
      Kram!!

    1. fnulan skriver:

      Ja tyvärr gör det det. Ett ögonblick minst sagt!!!

  3. Lotta skriver:

    Kombinationen barn och vatten är det absolut värsta jag vet. Får ont i magen när barnen ska iväg med skolan och bada mm. För dom kan omöjligt ha koll på alla ungar hela tiden (anser jag).
    Men anledningen till min hysteri mot vatten, är att familjen som jag var barnflicka till i en herrans massa år, förlorade sin tvååring pga vatten. Dom skulle bada hemma, men fastnade framför tv´n och glömde bort att dom fyllt upp vatten. Då dom hade två badrum, så borstades tänderna i det andra badrummet. När mamman vaknade på morgonen upptäckte hon att pojken inte låg i sängen. Han brukade titt som tätt rymma ut för att cykla, leka i sandlådan mm. När hon är på väg till ytterdörren, så är det en känsla som säger henne att hon ska vända in i badrummet. När hon kommer in dit så ligger han på mage och flyter (död) Han hade antagligen lekt med pottan, och fyllt vatten mellan badkar och toaletten. Slagit över badkarskanten, och drunknat hemma. Under detta kaos, så står hans 7 åriga storebror och bevittnar allting. Så sen sommaren 94 HATAR jag allting som har med barn och vatten att göra. Så fort mina barn har tagit ett bad hemma, så har jag suttit som en hök på toaletten och stirrat på dom. När vi är på stranden, så är jag mamman som sitter längst strandkanten, eller ännu hellre följer med ut i vattnet (trots att jag är världens största badkruka) och har superkoll på mina (och andras barn). Gärna skarpa färger på baddräkt/bikini så man ser dom lätt. När olyckan är framme så går det så jäkla fort. Blir vansinnig på föräldrar som sätter sig med ryggen mot vattnet när barnen badar, bara för att dom ska sola sig åt ”rätt håll”!!!

    1. fnulan skriver:

      Alltså förlåt men FY FAN VAD VIDRIGT!!!! Jag tjuter som en gris här nu.. Gud så hemskt!!!

  4. Helena skriver:

    Och sedan alla dessa mobiltelefoner som folk måste titta i hela tiden. Jag sitter och glor som en hök på mina barn när vi är på stranden.

    1. Skatan skriver:

      Håller med dig till 100%

      Folk trooor att dem är med, men så fort mobilen öppnas så förloras uppmärksamheten. Koncentrerar sig på lösenord- läser ngn inlägg- spelar i mobilen och varken hör eller ser för att en godisbit ska läggas i rätt rad- lyssnar på musik och har således en öronpropp i ena örat ( tammetusan ibland i båda?)- ska bara svara på ett sms ( letar efter rätt smiley….scrolll scroll)

      När jag var liten så höll min bror på att drunkna. Jag är kanske 6 år har badat och sitter frusen på filten. Käkar kex och tittar på min bror som är fyra år yngre. Han leker med sandleksaker i vattenbrynet. Mamma och ”pappa” ligger båda och solar. Jag krånglar med att få ut ett mariekex och när jag äntligen fått fram den letar min blick efter min bror. ” är han inte lite längre ut helt plötsligt? Och jag kommer ihåg att jag tänker ” mäh? Kan han simma? Varför har dem inte berättat det för mig?” Men sen ser det väl inte ut som att han simmar så jag säger till mamma ” Mammaaa….jag tror att xxx håller på att drunkna” Morsan upp som ett spjut och rycker upp brorsan….än idag är jag förundrad över att dem båda två kunde lägga sig för att sola om så bara för en liten stund….( dem gjorde nog aldrig om det iaf)

    1. fnulan skriver:

      Usch,… ja….. jag vet!! Där måste jag skärpa mig massor!!! Kram

Kommentera inlägget

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Information om hur vi använder dina personuppgifter och om dina rättigheter finns på vår hemsida

LOADING..