Vilken SKITdag

Förlåt, nu kommer kärringen in här och ska sura som F.A.N. Jag hade en helt fantastisk kväll igår med Hannah och Maggan (berättar mer om det sen). Hannah och jag satt vid hennes köksbord till halv 4 och pratade om allt. Vi ville aldrig att natten skulle ta slut. När klockan ringde halv sex var jag inte så pigg direkt.

Jag hoppar in i taxin och direkt när jag kommer in på Arlanda känner jag, MIN TELEFON och letar. Nix den var BORTA. Jag sprang ut för att se om taxin var där, den var borta. Då kom jag på… Boardingkortet, finns på telefonen. Jag tänkte jag: Jag ringer taxibolaget och kollar om dom kan få tag på bilen- kan inte ringa, informationen på Arlanda var inte öppen ännu. Och dom som jobbade på flygplatsen hade inga telefoner. Taxibolaget kunde man inte kontakta förrän 08:00 eftersom det endast var ”app-beställning”. Jag överföll en person så att jag i alla fall kunde ringa min telefon om taxin hörde den. Inget svar… Det var ren tur att jag hade min dator med mig, jag hade tänkt åka utan. Därför kom jag åt bokningsnummer på mailen.

Väl i säkerhetskontrollen råkar jag självklart ut för kontroll. Maggan var snäll och gav Mira en present som är hennes nyttiga barnboost för barn. Vad tror du att dom trodde det var då? SUCK. Knarkprov utan utslag så jag fick komma förbi.

När jag landar på Sturup hämtar min mamma mig för att vi skulle åka på heldagsplanering med jobbet. Då fick jag fruktansvärt dåliga nyheter som fick det att brista för mig. Livet är alldeles för skört och många gånger orättvist.

Då tänkte jag, vad farao bryr jag mig om den där jädrarns telefonen för? Varför låter jag den ta min energi när den faktiskt bara är ett materiellt TING som skapat ett fruktansvärt behov hos mig. Är det det jag skulle fokusera på? Nä…. verkligen inte.
Det finns så mycket annat viktigare. Jag sörjer faktiskt inte min telefon som inte går att hitta längre. Den försvann i Barkaby och stängdes av. Den är borta, men jag lever i allra högsta grad.

Detta är några av de som betyder allt….

  1. surt med telefoneb. Men som du säger är det materiellt ting och går att ersätta även om det kan bli dyrt.

    Liv går inte att ersätta, har själv fått föra om en släkting som inte är så gammal som fått cancer. och troligen överlever hon inte. hennes mamma är hos henne hela tiden nu. känns fruktansvärt. hon har två döttrar som är mellan 25 o 30 år. usch

    kram på dig

  2. Kamilla skriver:

    Fy sjutton vad surt med telefonen. Det är lite läskigt faktiskt att vi har hela våra liv i en liten telefon. Typiskt med knarkkontroll. Börjar det strula så kommer ju oftast allt på en gång. Kram på dig. Nu kan det bara bli bättre

  3. Amanda skriver:

    Håller med dig egentligen är ju telefonen bara en sak men det är ju lite frustrerande när man vill åt något. Skönt att du ändå kom hem till skåne 🙂

  4. Liw skriver:

    Vad bra resonerat av dig. Även om jag förstår att det fanns en stark frustration längs vägen 😳😉
    Vad är materiella ting i jämförelse…
    Kul med Hannah och Maggan!!
    Kram

  5. Marie skriver:

    Jag förstår hur det kan kännas när telefonen försvinner och man får panik och allt sådant precis som du säger har själv varit där. Men ja som du säger också det som betyder något det är ens käraste

Lämna ett svar till Liw Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

LOADING..